Många berättelser som vi tagit del av vittnar om liknande erfarenheter. För att lyfta dessa erfarenheter har vi valt ut några berättelser och skapat virtuella rättighetsvandringar. Under 2020 kommer fler vandringar att släppas, så kom gärna tillbaka!
För att alla med någon funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor och kunna vara oberoende måste Umeås arbetsplatser, skolor och offentliga rum vara tillgängliga. Brister i tillgängligheten får både konsekvenser för samhället och för personerna som hindras. Att påtala eller anpassa sig efter hinder kräver av individen att man kan, vill och orkar kämpa för sitt deltagande i det offentliga rummet.
Det är grundläggande rättigheter att alla, oavsett funktionsförmåga, ska få möjligheter till en god hälsa, en ekonomisk trygghet och en social trygghet. Staten, regionerna och kommunerna har tillsammans ett ansvar att se till att alla med funktionsnedsättning får det stöd som behövs för att individen ska få tillgång till sina rättigheter och en möjlighet att leva ett självständigt liv. Ökad psykisk ohälsa, stress och oro har ofta inte med ens funktionsnedsättning att göra utan påverkas, i stor utsträckning av omgivningens lagar, regler och bemötande. Förändringar av reglerna eller lagarna för att få ta del av samhällets stöd får ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser. Oron ökar också när det sker förskjutningar av samhälleliga eller politiska debatter kring funktionsnedsattas rättigheter. Som när man till exempel föreslår begränsningar av tillgången till assistans eller ändrade bidragsnivåer. Samtidigt kan trygga, sociala sammanhang, en stark funktionsrättsrörelse och ett inkluderande bemötande stärka oss och motverka de negativa effekterna på hälsan.
Både informella och formella mötesplatser kan ge ökad trygghet och innebära en frizon från omgivande normer. Om det saknas sociala mötesplatser i det offentliga riskerar det att osynliggöra hbtq-rörelsen och leda till en brist på spegling och socialt stöd för individen.
Negativa kommentarer, ifrågasättande blickar, upprepade kränkningar eller utsatthet för våld får konsekvenser för den som utsätts. Både i stunden när de sker men det får också mer långvariga effekter för individen i form av minoritetsstress.
Symboler och kampanjer kan fungera som ett verktyg för att kommunicera ut ställningstaganden och initiativ. Men det som skapar ökad trygghet för hbtq-personer är aktiva och konkreta handlingar för att förebygga diskriminering, hantera kränkningar eller skapa förutsättningar att mötas.