I Sverige råder religionsfrihet. Samhället är organiserat utifrån tanken om att religion är en privatsak, och präglat av en kristen men sekulär norm. Den som synligt praktiserar sin tro eller ger uttryck för sin religionstillhörighet riskerar att mötas av diskriminering, kränkningar och trakasserier. Särskilt gäller det människor som är eller uppfattas som muslimer och judar, eller tillhör religioner med särskilt synliga attribut. Precis som i fallet med rasism finns det en föreställning om att hatet är begränsat till politiskt eller religiöst extrema kretsar. Och precis som i fallet med rasism har det visat sig inte stämma – de som begår hatbrott återfinns i alla lager av samhället, liksom den mer vardagliga diskrimineringen.
Gör en virtuell rättighetsvandring
Vi har valt ut några berättelser och skapat virtuella rättighetsvandringar. De är kategoriserade utifrån tematik och perspektiven: hbtq, ålder, funktionsnedsättning, religion och etnicitet.
Kategori: Etnicitet
DÖLJA SIN TRO
Kategori: Etnicitet
SYNLIG OCH UTSATT
Rasism finns inte bara i högerextrema grupperingar, eller i politiska system som exempelvis apartheid. Rasism är ett samhällsproblem Umeåbor som utsätts för rasism vet att det kan hända nästan överallt, i alla sorters rum: som patient i vården, som matgäst på en restaurang, som aktiv i yrkes- och föreningsliv. Du tvingas göra det i grunden omöjliga valet mellan att sluta uppsöka vissa platser, eller fortsätta röra dig i det offentliga med vetskapen om att du riskerar att mötas av rasism. Att skapa eller uppsöka separatiska sammanhang och andra trygga rum blir en viktig överlevnadsstrategi.
Kategori: Ålder
RÄDSLA FÖR ATT BLI UTSATT
Att uppleva sin omgivning som trygg är en förutsättning för att man ska kunna vara aktiv, delaktig och verka i det offentliga rummet. Men både äldre och yngre Umeåbor vittnar om att rädslan för överfall, upplevelsen av äldre ungdomar som hotfulla eller oron för ödsliga platser skapar otrygghet. Det påverkar när och på vilket sätt man rör sig i staden.
Kategori: Ålder
BEMÖTT SOM MINDRE VETANDE
Både yngre och äldre upplever att föreställningar om ålder påverkar vilket bemötande man får i offentliga verksamheter och på offentliga platser. Erfarenheter av att inte bli hörda eller tagna på allvar på grund av sin ålder delas av både barn och pensionärer i Umeå.
Kategori: Funktion
HINDER I STADEN
För att alla med någon funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor och kunna vara oberoende måste Umeås arbetsplatser, skolor och offentliga rum vara tillgängliga. Brister i tillgängligheten får både konsekvenser för samhället och för personerna som hindras. Att påtala eller anpassa sig efter hinder kräver av individen att man kan, vill och orkar kämpa för sitt deltagande i det offentliga rummet.
Kategori: Funktion
RÄTT TILL STADEN
Ökad psykisk ohälsa, stress och oro har ofta inte med ens funktionsnedsättning att göra utan påverkas, i stor utsträckning av omgivningens lagar, regler och bemötande. Förändringar av reglerna eller lagarna för att få ta del av samhällets stöd får ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser.
Kategori: Hbtq
FRIZONER
Både informella och formella mötesplatser kan ge ökad trygghet och innebära en frizon från omgivande normer. Om det saknas sociala mötesplatser i det offentliga riskerar det att osynliggöra hbtq-rörelsen och leda till en brist på spegling och socialt stöd för individen.
Kategori: Hbtq
OTRYGG STAD
Negativa kommentarer, ifrågasättande blickar, upprepade kränkningar eller utsatthet för våld får konsekvenser för den som utsätts. Både i stunden när de sker men det får också mer långvariga effekter för individen i form av minoritetsstress.
Kategori: Hbtq
”HOMOVÄNLIG” STAD?
Symboler och kampanjer kan fungera som ett verktyg för att kommunicera ut ställningstaganden och initiativ. Men det som skapar ökad trygghet för hbtq-personer är aktiva och konkreta handlingar för att förebygga diskriminering, hantera kränkningar eller skapa förutsättningar att mötas.